Jag har tittat på film ikväll. Nu när jag inte längre har några kvällsaktiviteter så tänkte jag unna mig en lugn kväll. Den har jag gråtit mig igenom. Så mycket känslor... om så många olika saker.
Filmen utspelar sig på 50-talet och handlar om en vit kvinna, vars stora mål i livet är att ha det perfekta familjelivet. Hon har ett stort engagemang för de svarta i staden, samtidigt som hon har ett svart hembiträde... Så plötsligt upptäcker hon makens stora hemlighet och allt rasar i familjen - men hemligt för omvärlden. En ovälkommen vänskap med familjen svarta trädgårdsmästare förstör bara ännu mer...
Otroligt många kamper - inom en och samma kvinna. Kärlek är inte enkelt, men oj vad hon älskar, denna kvinna. Jag är så imponerad. Och gråter... för det gör så ont när människor lider i det tysta.
Rekommenderas verkligen!
5 kommentarer:
Intressant, Emilie. Jag har också sett den här filmen men gillade den inte :) Och det berodde nog på att det tog tid för mig att fatta filmens form. Den inte bara utspelar sig på 50-talet utan är ju även helt uppbyggd som en film gjord på 50-talet vad gäller sättet att dramatisera, använda musik m.m. När jag väl knäckte den koden kunde jag förstå bättre, innan dess störde jag mig bara på allt. Det blev ju väldigt effektfullt och människornas kamper bakom en tjusig fasad blev ännu tydligare på så sätt. Håller med dig om att det var en film som gjorde ont och det har jag inget emot men just den här vill jag inte se igen. Men det är coolt att man kan uppleva en film på olika sätt! :) Peace.
Filmen låter ju intressant, men kanske något... tjejig? Läser ovan kommentar och känner... att jag nog ändå vill se den för film som uppfattas olika har oftast mer att säga. :)
Första gången jag såg denna tyckte jag inte att den var något vidare...men andra gången var den alldeles utmärkt.
Man kan också passa på att se en annan film av samma filmskapare: "I'm not there" om Bob Dylan.
/Magnus
Klas: Det sköna va ju just sättet filmen är gjort! Sättet att vrida kameran, ljuset, färgerna... För övrigt fantastiskt att det är höst med röda löv under HELA historien...
Jenny: ja! Se den!
Magnus: Tack för tipset. Den ska jag kolla upp!
Om du gillar böliga filmer kan jag bara tipsa om P.S. I Love You. Jag grät floder! Den är nog inte lika seriös som Far From Heaven, men om du känner för att gråta så...
Skicka en kommentar