3 månader

Nu har vi haft honom i 3 månader. Plutten med de vackra ögonen, glada munnen och armar och ben som sprattlar fint när han är glad. Har betat av nätter med för lite sömn, extra mycket tvätt och skrik vi inte förstår. Men också upptäckt en personlighet som gillar det sociala, älskar att äta och faktiskt är lugn och tyst när det gäller.

Tänk att det bara gått 3 månader, när det känns som att han funnits jämt!

Furuvägen

Nu har vi röjt i mormors hus. Barnen har plockat och deras barn har plockat. Jag & syster var sist på plats. Fyllde vår hyrda lastbil med både kära minnen och med praktiska ting.
En elorgel som morfar faktiskt fick höra mig spela på. Jag fick beröm för mitt fingerspel, att det flöt så bra, utan "andning" emellan.
Fina svarta skor som mormor köpte 1964 och stortrivdes i. Det står på kartongen.
En vacker Ovansjödräkt med hätta, sjalar och förkläden för både årstider och högtid.
Lakan och dukar med spets och broderi från generationer bakåt.

Vi fick säga hejdå till huset och tomten. 
Platsen där jag, syster och morfar tränade på att kasta med kastspö. Jag & syster fick korkar som drag och mitt drag fastnade i en tall på andra sidan tomten. Morfar plockade ner utan att klaga.
Platsen där jag och syster byggde kojor av utemöbler och filtar.
Platsen där jag och syster har åkt längdskidor och byggt snökojor varje sportlov.
Platsen för skip-bo spel och Mah Jong med popcorn uppdelat i småskålar.
Platsen för alla aftonböner med sång, mormors Psaltar-citat och prat om Hoppet.

Och idag lyssnade jag på Sommarprat av Li Pamp. Hon är känd från Antikrundan och Antikmagasinet. Hon avslutar sitt program med att säga att hon önskar att alla skrev ner historien och minnet kring sina ägodelar. Så att fler får ta del av föremålets historia och liv. Det om något har min mormor gjort ordentligt!

Hurra!

Idag för 2 år sedan växlade vi ringar. Bestämde oss för varandra och visade omvärlden vårt beslut. Ringarna hade legat och väntat i en låda i över en månad, med datumet bestämt sedan påsk.

Idag för 94 år sedan föddes min farmor. Min coola förebild som idag utbrast framför Skype "tänk att det är möjligt att man kan se varandra".

Det känns fint att fira oss och fira henne samma dag. Så hon är också delaktig i firandet när vi skålar i bubbel ikväll.

Dagens överraskning!

Idag fick jag en överraskning av mina kollegor Sara & Jenny. De ringde på morgonen och frågade om vi skulle luncha ihop. Det lät ju trevligt! De kom och hämtade mig och vi åt lunchbuffé i Gamlestaden. Pratade om ditt och datt och åt gott. Och länge...

& de hade med sig en muntra-upp-Emilie-present! Choklad, fin tavla att njuta av, en bok att skriva av sig i och uppmuntrande ord som de tycker beskriver mig.

Jag tror jag orkar gå till jobbet imorgon med...

Från det ena till det andra...

Imorgon fyller Eric år. Så då får vi fira livet!

Detta pendlande mellan livets alla känslor... Det är något som jag idag är tacksam över att jag kan göra! Det har jag inte alltid uppskattat. Men imorgon så blir det sovmorgon, massage och middag... Jag tror det kommer uppskattas.

Årets andra stora sorg

Vi hann fira en vecka som gifta. Då tog ett 60-årigt äktenskap slut.

Min morfar är död.

87-årige mannen med teknikintresset. Han som ville ha det senaste av allt; ny dator, ny mobil, ny filmkamera... Han som skaffade Facebook och läste min blogg för att hålla sig uppdaterad.
Morfar som tidigare direkt lämnade över telefonluren till mormor när man ringde blev så glad över telefonsamtal senaste åren - "Vad roligt att höra din röst! Vi blir så glada att du tänker på oss...".
Han som sprang runt med filmkameran i trädgården när syster och jag lekte om somrarna. Som skötte om sina växter som om de vore små barn. Som skapade så vackert ur trä. Som skapade så vackert med sin fiol & nyckelharpa.

Han fattas mig. Även om han har det bra nu. Utan smärta och utan kroppen som inte lydde.

Helgens intag

Fredagsdejt med utemiddag & bröllopsplanering. Gott tjeckiskt öl till & avslutade allt med kaffe & en baklava. Onödigt med en glassklick till den va?

Överraskade Eric med en romantisk picknick i Botaniska trädgårdens mörker i lördagskväll (å nej, vi va inte ensamma om idéen...) Varm choklad, överblivna, hembakta, semlebullar från frysen & godis. Jag orkade ändå inte hålla mig vaken till stjärnfallet kom...

Igår njöt vi av snabblunch i solskenet på balkongen. Och på kvällen kunde vi också njuta av solsken på balkongen ihop med tacos.

Vad härligt det är att mat inte är ett problem utan något fint att njuta av. Mumma!

Att döma

En blogg jag läser regelbundet skrev ett väldigt bra inlägg idag, jag bara måste tipsa er. OBS - blogginlägget är skrivet på svenska trots rubriken...

Do not judge others because they sin differently than you

 

En mycket önskad present...

Stor saknad

Nu får jag aldrig mer höra rösten säga "ciao chiqorina" eller "ciao bella" & se leendet i hela hennes ansikte. Aldrig mer känna dessa armar krama om mig och ge mig rejäla dunkar i ryggen, aldrig mera höra det höga, spontana skrattet över allas röster...

Denna härligt galna dam som körde bil som en italienare, som alltid varit spontan & högljudd...

Som bjöd på tjocka pepparkakor med citronsmak året om och ville att man skulle hjälpa till och lägga några pusselbitar på bordet där det alltid var ett pussel på gång. Som skrev "God bless you" i sina gratulationskort till oss. 

Jag har förlorat en av mina fina förebilder och förbönstanter. Stor egoistisk sorg, eftersom jag vet att hon har det bättre nu, när hon får vara hos Honom som hon har längtat efter hela livet.

Bilder från Kramfors

 Gissa vad han gör?

 Blåsippor! - I Kramfors!!

Myser med varmchoklad vid älven.

Några härliga tillfällen i Kramfors, helt enkelt...

Det är bra att hälsa på goda vänner, vila upp sig, samtala, skratta och bara vara.

fortsättning av äktenskapsskolan

Ikväll har vi haft ännu en träff och samtalat om föräldrar och svärföräldrar. Att stå stadigt vid sin partners sida när man möter föräldrar och svärföräldrar. Att båda parter gjort sig tillräckligt oberoende av föräldrarnas åsikter och gjort egna val. Att tryggt veta att vi är överens och inte sviker varandra.

Det är spännande att höra andra par beskriva problem och härligheter med att möta och umgås med sina svärföräldrar. Och att trots egna problem ändå känna tacksamhet att ha fina, förstående vuxna på båda håll. Villiga att kommunicera. Det är kanske det viktiga?

Den 15 sept smäller det!

Om 6 månader får jag säga min make, hurra!

Ännu en lektion om en god relation för livet

Vi har till vår fjärde lektion i äktenskapsskolan. Innan har vi avvecklat "Bygg en säker grund", "Konsten att kommunicera" och "Konfliktlösning". Imorgon ska vi samtala om "Förlåtelsens kraft".

I boken står ett citat av Philip Yancey som har fastnat i mig:

Ordet bitterhet uttrycker vad som händer om ingen bryter maktkampen mellan två människor som sårar varandra. Bitterheten klänger sig fast vid det förflutna, får oss att återuppleva det gång på gång, river i sårskorpan så att såret aldrig läker.

Den finaste i världen

Han är den som visat mig att hela mitt jag duger.

Som tar emot mina tankar, känslor, personlighet... och älskar dem, tycker inte om dem alla, men tillåter dem att finnas där. Just för att de är jag.

Han är min trygga plats - stället där jag kan släppa ut hela mitt galna jag och veta att det tas emot med öppna armar.

2 år tillsammans.

Jag är tacksam...

Fortsättning...

Imorgon har vi del två i vår äktenskapskurs. Då ska vi lära oss kommunicera - både att prata & att lyssna. Blir intressant!

Trevligheter

Ibland är det svårt när man måste hemlighålla eller dölja stora glädjeämnen i livet. Tex som i inlägget precis innan...

Förra veckan kändes det som att glada nyheter haglade in och jag hade nästan svårt att ta in dem! Men vi passade på att fira med ett besök på Nefertiti för att markera trevligheterna. God mat och dryck och livemusik...

... & kvalitetstid med den finaste som finns!

Lära-känna-kväll

Idag börjar något som jag har drömt om ett tag. En kurs för att lära känna Eric mer. Det bästa är att kursen slutresultat kommer vara att jag känner honom bättre. Att det inte finns någon betygskala. Vi kommer träffa ett gäng andra par i grupp, samtala om ett stycke vi läst i en bok, sen sitta tillsammans med vår partner & diskutera frågor som berör oss. Jag är väldigt nyfiken!

Firar

Idag är jag 10 000 dagar gammal. Tänk att ha levt ett så långt & finfint liv! ;)

Här är en bild på det bästa som har hänt under dessa dagar:

Eric njuter av orgelmusik i Dresden...

Gemensamt

Har landat i vårt hems soffa. Vårt första gemensamma hem där bådas möbler ska samsas om yta och passa ihop. Det är spännande & utmanande, men det är roligt att upptäcka att vi har samma smak, har tänkt på samma typ av möblering, är överens om vad som ska behållas och vad som ska packas ner/ges bort/säljas. Och vad skönt det är när man kompletterar varann i vad man är bra på, tar tag i, fixar och prioriterar...

Och att vi fick så mycket bärhjälp! Alla fina vänner som ställer upp. Den andra lägenheten blev städad under tiden alla andra bar. Skönt att få det ordnat på en gång. Det här gick smidigare än vad jag förväntat mig och vi fick ihop ett fint hem snabbare än vad jag trodde!

Välkomna på besök! =)