Ett tidstips!

Har gått en kurs i höst i Kognitiva funktioner.Vi har pratat om många fina hjälpmedel och strategier för att t ex strukturera för vardagen, underlätta vid minnesnedsättning & bristande tidsuppfattning.

Vid bristande tidsuppfattning finns ett hjälpmedel som kallas timstocken. Det är ett tidshjälpmedel som räknar ner tiden för att underlätta uppfattningen om hur lång tid det är kvar tills något ska avslutas eller att något ska påbörjas. Vissa har använt äggklockor m.m istället, men det är svårare att se hur mycket tid som är kvar.

Här finns en app till iphone. Den är gratis fram till 28 dec, så passa på!

Personbeskrivning, icke komplett...

Hälsade på en stjärna efter jobbet idag. Stella lyste starkt i mitt liv på min första arbetsplats här i Göteborg. Det var henne jag fick kontakt med på våning 2, hon lockade alla de andra damerna att komma ut på elvakaffet och de trivdes som mest när jag kom och tog en kopp och pratade bort en timme.

Stella är den som berättade sina göteborgsminnen för mig, om att vara sambo i en tid när det inte var helt acceptabelt, om att vara sjuksköterska på Sahlgrenska och vara artig mot nonchalanta läkare, om promenaderna i Änggårdsbergen och Slottskogen, om finaste Fjällbacka om somrarna, om sorgen att se sina medboende bli så förvirrade och dementa att de pratade om Zarah Leander som om hon fortfarande levde...

Henne träffade jag idag och grät redan på spårvagnen över hennes härliga kommentarer, att hon inte var naiv, att vi alltid var oense om feminismen,  av att jag saknar hennes komplimanger om min sångröst och mina fina, färgglada kläder eller roliga örhängen...

Hon som inte fick bo kvar på var hon trodde skulle bli hennes dödsplats när kommunen bestämde sig för att små äldreboenden var för kostsamma och inte skulle få finnas kvar.

Det grät jag också över.

Handarbete för fötter

Har virkat tofflor till mig och Eric. Mycket nöjd, måste jag säga. De är lite olika i höjd så ni får en bild på båda. Roligt när man kan variera.

 Mönstret är skitenkelt och finnes här.

Jämförelse

Den här helgen var inte så fasligt inbokad. En fika med en folkhögskolevän igår och två sjungningar idag i kyrkan.

Vaknade med halsont i fredagsmorse, men eftersom vi hade kursdag (dessutom inte lika lång som en vanlig arbetsdag) så lyssnade jag inte. Det blev en väldigt bra kursdag! Lördagen töade bort, hann med att fika med folkhögeskolevännen och kände mig ganska tillfreds. Men på kvällen kände jag mig ändå rätt hängig. Söndagmorgon, stängde av alarmet kl 8, mailade körledaren om sjukfrånvaro och vaknade inte igen förrän 11.30.

Dagen har varit seg. En har inte ork till nånting! Försökt läsa, virka, sy, se på serier... Natten har till på köpet inte ens varit god; vaknade ofta, tog nya tabletter, drack vatten, var på toa...

Jämför lite med när vi var barnvakter i onsdags; ork finns inte till så fasligt mycket när det är barn i närheten. Även om dessa inte var speciellt krävande i uppmärksamhet så blir jag trött.
Och så tänker jag på alla dessa som har barn hemma, eller som tar hand om sina sjuka föräldrar, eller de som har sjukdagar varje månad (eller kanske varje vecka) - då har jag det ganska bra som får ta hand om bara mig de få dagar det gäller.

Är dessutom glad att jag blev sjuk en hel vecka innan jul, för då kanske jag får vara ledig och frisk på min semester! Hurra!

Snö

Idag virvlar snöflingorna. Barnen på innegården bygger snögubbe och rullar alldeles för stora snöbollar för sin egen storlek. Det var härligt med snön som barn. Jag uppskattar snön väldigt mycket numer också, den lyser upp - piggar upp! Jag blir glad av känslans under skorna. Av lukten.
Snön vänder hela höstdeppet till en mysig känsla inombords.

Välplanerad dag...

Idag skulle morfar fyllt 88 om han levt. Jag får fortfarande sådana påminnelser t ex i kalenderfunktionen på telefon och när jag öppnar pappersalmanackan. Det gör mig lite vemodig. Som om man måste samla år för att det ska duga. Istället tänka som Tomas Sjödin uttryckt det: att alla människor faktiskt lever ett helt liv. Sitt hela liv.

Idag har jag levt, en hel dag. Full med planering och ändå full av överraskningar.

Gudstjänst i St Pauli på 2 advent var planerad. Men det var inte lika planerat att den tänkta organisten Bertil skulle somna in i natt och aldrig vakna igen. Med kort varsel kom en annan organist och lovsångspasset fick jag & Eric hjälpa till med tillsammans med två andra oplanerade. Det blev nog till Guds ära ändå.

Kyrkkaffet var planerat att ske med en Hjälmaredskompis, men hon blev sjuk. Istället fick vi väldigt fint fika ihop med en annan god vän och hans vän.

Sedan Lisebergsbesök med andra goda vänner. Vi hade planerat att inta julbord, men det verkade ett tag osäkert om det fanns bord för oss. Sedan fanns det plötsligt bord för 4 personer! Jag åt taktiskt och orkade smaka långt mer än jag trodde! Otroligt gott!

Några timmar senare blev det planerad övning av luciasånger, med både kända och okända melodier och stämmor.

En hel dag.