Nu är det över.
Känns tomt inuti.
Hjärnan är tom,
kroppen är tom,
till och med mina fingrar känns tomma.
Jag undrar om det någonsin är värt det..?
Gode Gud, låt det vara det!
Och låt mig få slippa uppleva det här ännu en gång...
Eller lär mig något väldigt, väldigt viktigt av det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Vad nu?:O /G
Älskar dig vännen! Ber för dig.
Kan bara säga att jag vet hur det känns..
Och man lär sig alltid något utav det..
Gostei muito desse post e seu blog é muito interessante, vou passar por aqui sempre =) Depois dá uma passada lá no meu site, que é sobre o CresceNet, espero que goste. O endereço dele é http://www.provedorcrescenet.com . Um abraço.
Kan du inte säga vad det är? Blir ju orolig! :/ ta hand om dig! /GW
p.s tyckte jag såg dina päron ida på Ansgar.
Skicka en kommentar