Igårkväll kom ensamhets-gråtattacken. Jag har väntat på den. Men 1,5 vecka är ändå rätt lång tid! Och imorse när jag vaknade så kändes allt bättre.
Det är intressant när känsla och verklighet inte riktigt går ihop. Men jag vet att jag hanterar det här bättre nu än för fyra år sen. Utveckling! =)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Kram /Frida
kram tillbaka
kram kram
Va fina ni är kära vänner! Tycker om er...
Skicka en kommentar