Igår firade mina föräldrar 30årig bröllopsdag. Jag glömde bort det... Och ändå är det äktenskap bland det som fascinerar mig mest i världen.
Ni har varit goda förebilder hela tiden. Jag är så stolt över er. Jag längtar efter att få en sån relation... och jag tror ni ändå kunnat visa för mig att den inte bara kommer, utan man måste kämpa för den. TACK...
GRATTIS! & Guds välsignelse över fortsättningen...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det är spännande det där med äktenskap, mina föräldrar har varit gifta i 32 år och jag snart i ett. Och som du säger- man måste kämpa för det. Man ska inte gifta sig lättvindigt och man ska inte ge upp lättvindigt heller. Varje dag är en ny erfarenhet.
Kram o ha en trevlig helg.
neny: nä, det är mycken envishet och kamp i ett förhållande. Inte bara lyckliga rosa moln... Grattis i förskott, får jag väl säga till dig och din man! =)
Skicka en kommentar