Kom, stilla död,
kom, sköna ro.
Jag blev så trött på färden,
jag längtar bort från världen.
Nu ber jag att Gud tar
min själ i gott förvar,
och jag få evigt bo
i salig ro.
Kom, stilla död,
kom, sköna ro.
För mig till fadershuset,
låt mig en gång i ljuset
se Gud så som han är
och möta vänner där
och få för evigt bo
i salig ro.
Bach
BWV478
3 kommentarer:
Så vackert och vemodigt!
Javisst! Passade så bra i helgen...
Fantastisk.
Skicka en kommentar