Det här med körsång, alltså

Provsjöng en ny kör i torsdags. Lite annan intensitet än jag är van vid. Vi ska sjunga Johannespassionen på långfredagen och vi gav oss bara rakt in i det hela. En stämma i taget, och under tiden var det enda som hördes de andra stämmornas mumlande av egen stämma.

Det var länge sedan jag upplevde sån't flow! Lagom utmanad, helt enkelt.

Så, St Pauli kyrkokör - jag är nog där för att stanna!